Det riksomfattande Samordningsprojektet för matsektorn kartlade under hösten 2020 hur coronapandemin har påverkat verksamheten i små och medelstora förädlingsföretag i livsmedelsbranschen. Gaia Consulting Oy har på uppdrag av Brahea-centret vid Åbo universitet genomfört en utredning, vars syfte var att samla in information om företagens erfarenheter under coronatiden, vilka nya rutiner förändringen har medfört och framtidsutsikterna. Fokus lades särskilt på erfarenheterna hos små och medelstora aktörer.
Resultaten av undersökningen ger en god inblick i SMF-företagens erfarenheter under coronapandemin, ur de företags perspektiv som deltog i utredningen. Det går dock inte att generalisera och säga att resultaten gäller hela livsmedelsbranschen eller alla SMF-företag i branschen.
Datainsamlingen genomfördes genom en webbenkät som besvarades av 106 SMF-företag i livsmedelsbranschen. Vid sidan av enkäten gjordes intervjuer med 20 företag för att få mer djupgående svar. Företagen representerade olika landskap och sektorer inom livsmedelsbranschen. Intervjupersonerna samlades ihop bland de företag som via enkäten anmält intresse, och för att förbättra den geografiska täckningen kompletterades urvalet med andra företag.
Webbenkäten var öppen 26.10–13.11.2020 och en länk till den lades ut på webbplatsen aitojamakuja.fi och delades via regionala livsmedelsutvecklare ut till cirka 2 000 företag. Intervjuerna genomfördes som telefonintervjuer i november–december 2020.
Coronapandemin har påverkat olika företag på olika sätt
I de SMF-företag i livsmedelsbranschen som ingick i utredningen var klimatet totalt sett positivt, trots att coronapandemin har påverkat företagen även i stor omfattning.
– SMF-företagen i livsmedelsbranschen är en mycket heterogen grupp ifråga om såväl sektorer, produkter och storlek som säljkanaler. Och eftersom de sinsemellan befinner sig i olika situationer har även coronapandemin påverkat olika företag på olika sätt, säger Päivi Töyli, på Brahea-centret vid Åbo universitet.
Enligt utredningen kan inverkan ha varit positiv, negativ, liten eller till och med obefintlig. I vissa företag har coronapandemin haft en positiv inverkan i form av ökad försäljning och ökade kundvolymer.
– Negativ inverkan på försäljning, lönsamhet, produktionsvolymer och kundvolymer har förekommit bland annat när delar av affärsverksamheten har upphört helt. Minst upplevs inverkan ha varit på produktionskostnader, råvarutillgång och personalstyrka, säger Anna Kortesoja, äldre sakkunnig på Gaia Consulting Oy.
Stark ekonomi och mångsidiga säljkanaler underlättar vid störningar
Utifrån utredningsmaterialet är de viktigaste faktorerna när det gäller att klara sig i coronapandemin att företaget sedan tidigare hade en stabil ekonomisk situation och mångsidiga säljkanaler. Vikten av att ha en ekonomisk buffert var den lärdom för framtiden som flest uppgav att coronakrisen hade medfört.
Även vikten av att ha flera målmarknader och en heterogen kundkrets var utifrån materialet en av de viktigaste lärdomarna med tanke på framtiden. Säljkanalerna har också breddats under coronapandemin genom att öppna nya kanaler och rikta utbudet till nya kundsegment, till exempel till konsumentmarknaden vid sidan av måltidstjänstsektorn.
Beredskapen inför störningar ökade till följd av coronan, men den skulle kunna utökas ytterligare
Företagen hade i relativt liten omfattning beredskapsplaner inför olika störningar före coronapandemin. Till störningar räknas olika sorters kriser, till exempel yttre faktorer som coronan, företagsinterna faktorer som sjukdom hos företagaren eller personalen, olyckor och tillbud eller förändringar i anskaffningskedjan som påverkar till exempel tillgången på råvaror eller förpackningsmaterial.
Till följd av coronapandemin har företagen utarbetat beredskapsplaner gällande särskilt personalen. Coronapandemin har också medfört att företagen numera har en lite bättre beredskap för störningar i tillgången på råvaror. Den mest relevanta risken är enligt bedömning förlust av kundkretsen, men trots coronaerfarenheterna har klart fler än hälften av svarspersonerna ingen beredskapsplan för detta.
– Att vissa företag väljer att inte satsa på beredskap kan förklaras av att SMF-företag är flexibla eftersom de är små och att de har tilltro till att de vid behov kan anpassa sig till plötsliga förändringar. Beredskap i förväg kräver både kompetens och resurser och fördelarna konkretiseras i form av en snabbare verksamhet och mindre skador först om riskerna realiseras, säger Päivi Töyli.
Företagen kan få stöd även i form av företagsrådgivning och utbildning
Utifrån materialet har stödet till företagen under coronapandemin i huvudsak varit finansiellt stöd, förlängd betalningstid och till exempel sänkta lokalhyror. Företagen har också i viss omfattning fått stöd i form av företagsrådgivning, utbildning, lånegarantier och frivilligt samarbete mellan intressegrupper. Omkring en fjärdedel hade inte sökt någon form av stöd.
För att klara sig igenom coronapandemin och förnya verksamheten efterlyser företagen alltjämt finansiellt stöd, betalningstid och sänkta lokalhyror, men i förväntningarna ses ett tydligt ökat behov av företagsrådgivning, lånegarantier, utbildning och frivilligt samarbete mellan intressegrupper.
– Som stödformer föreslås dessutom hjälp med marknadsföring, stöd för investering i nya maskiner och anläggningar, hjälp från den offentliga sektorn med att trygga produktionen i Finland samt evenemang och platser för individuellt säljarbete, säger Anna Kortesoja.
Framtidstro finns, även om coronan har försvagat utsikterna
Coronapandemin har haft en negativ inverkan på företagens framtidsutsikter, men å andra sidan upplever nästan en fjärdedel av företagen att pandemin har haft en positiv inverkan på framtidsutsikterna. De gjorda anpassningslösningarna upplevs i huvudsak alltjämt vara korrekta.
Majoriteten (74 %) av svarspersonerna planerar investeringar och andra utvecklingsåtgärder under 2021, vilket visar att företagen har en stark tro på framtiden.
– Även om coronan har försvagat företagens framtidsutsikter, finns en utvecklingsvilja, säger Päivi Töyli avslutningsvis.
Mer information:
Päivi Töyli, Brahea-centret vid Åbo universitet, tfn 040 189 1929, paivi.toyli@utu.fi
Anna Kortesoja, Gaia Consulting Oy, tfn 050 504 2440, anna.kortesoja@gaia.fi
