Hurudana produkter upphandlar Jyväskylä stads Kylän Kattaus från lokala producenter, och hur får man samarbetet att fungera i praktiken? [rss-cut]
Affärsverket Kylän Kattaus, som svarar för Jyväskylä stads matservice, producerar lunch- och middagsmåltiderna till kunder inom åldrings- och handikappservice samt skol- och daghemsluncher. Kylän Kattaus sysselsätter drygt 300 arbetstagare, och per dag tillverkas exempelvis ca 24 000 lunchportioner.
Utmaningarna avklaras med flexibilitet
Kylän Kattaus införskaffar mört, färska jordgubbar, torkade nässlor, rågmjöl samt glutenfria produkter frrån lokala företagare. En del av leverantörerna har man funnit via konkurrensutsättning och offertanbud, en del på annat sätt, såsom med hjälp av Mukulaari-andelslaget eller Närmat resursklokt till offentliga kök-projektets experiment.
Servicechefen för Kylän Kattaus produktion Paula Puikkonen berättar, att vid lokala upphandlingar har logistiken visat sig vara en utmaning. Leveranspartierna är ofta rätt små och distributionen av dem till olika adresser är utmanande för producenten. Kylän Kattaus har därför kommit emot vad gäller distributionen: i praktiken tar den centrerat emot de små producenternas leveranser och distribuerar dem sedan själv ut till sina verksamhetspunkter. Ibland händer det också att de små producenternas volymer inte går ihop med behovet hos en stor beställare. I Jyväskylä finner man en lösning också för dessa situationer.
– Till exempel då det gäller jordgubbar har vi löst ärendet med en matlista. Användningen av jordgubbar har i våra olika verksamhetspunkter fördelats på veckans olika dagar. På det här sättet möts efterfrågan och utbud bättre, berättar Paula.
De ekonomiska resurser som matservicen har att tillgå ställer också sina gränsvillkor på användningen av lokala produkter.
– Vår erfarenhet är, att lokalt upphandlade produkter är dyrare. I en liten skala är det dock möjligt att med nuvarande anslag använda dem, konstaterar Paula.
Inom Kylän Kattaus upplever man, att det lönar sig att använda lokala produkter, eftersom det förstärker den positiva synen på matservice. Och framför allt stöder det lokalekonomin och är en väsentlig del av en hållbar verksamhetsform.
Kunskap om produkterna och verksamhetsformerna hjälper en på traven
Från Kylän Kattaus tipsar man producenterna, att det lönar sig att modigt ha kontakt med potentiella köpare och berätta om sina egna produkter. Det är bra för producenten att vara beredd på, att en beställning inte alltid sker på en gång. Det lönar sig därför att vara ut i god tid. I Jyväskylä ser man, att små producenter skulle kunna ha mera potential inom specialdieter än för tillfället, och det här kunde man satsa på i företagen.
– Det lönar sig inte för oss att själv tillreda alla specialdietsprodukter. Till exempel beträffande glutenfria produkter har praktiken visat, att upphandling av dem från närproducenterna är en bra lösning för oss, berättar Paula.
Från Kylän Kattaus tipsar man övriga kommuner och matserviceenheter, att det lönar sig att direkt från början nyttja den egna upphandlingsenhetens sakkännedom i lokala upphandlingar. Man kommer igång genom en öppen dialog med de lokala producenterna.
– Allmänna diskussionstillfällen med producenterna är nyttiga. Genom ett öppet kunskapsutbyte blir producentens och beställarens verksamhetsformer bekanta för båda parter. På så sätt är det sedan också lättare för producenten att gestalta de behov som tidtabeller och exempelvis förpackningsstorlekar ställer samt planera sitt erbjudande, summerar Paula Kylän Kattaus’ goda praxis.
Text: Eija Eloranta
Inom Utvecklandet av värdekedjan inom lokal mat-projektet främjar man samarbetet mellan HoReCa-partihandeln, yrkesköken samt de lokala livsmedelsföretagen. På aktasmak.fi -platsen presenteras god praxis som förknippas med temat.
Projektet som förverkligas under åren 2015-2017 finansieras av jord- och skogsbruksministeriet.
#ruokaketju
