Då landsbygdsutvecklaren på Åland, Lena Brenner lyfter fram två projekt med stor lokal betydelse är Skördefesten på Åland det självklara förstavalet. Festen som ordnas i september varje år är axeln som det åländska nätverket av producenter, förädlare, mathantverkare och konsumenter snurrar runt. Just nu pågår även en Mathantverksutbildning på Åland, som förstås ökar både utbud och kvalitet på Skördefesten.
– Skördefesten har på 20 år växt från 2000 till 15 000 besökare, från en liten marknad till Ålands största evenemang, säger Lena Brenner, landsbygdsutvecklare vid Ålands Landskapsregering sedan 22 år.
En analys från 2017 visar att de ekonomiska kringeffekterna av Skördefesthelgen är 1,2 miljoner euro. Det kan jämföras med att försäljarna under festen omsätter cirka 600 000 euro.
– Det är alltså andra aktörer som tjänar mest på Skördefesten idag. Men trots det så kan även våra småskaliga producenter göra upp emot en tredjedel av hela sin årsinkomst under evenemanget. Skördefesten har även skapat tydliga och lönsamma tvåvägssamarbeten mellan stora och små aktörer, förklarar Lena.
– Det finns två livsmedelssystem. Ett linjärt, från producent, till förädlare, till grossist, handel och slutligen konsument. Detta kallas det agro-industriella systemet. Den andra modellen kallas AFN, alternative food network. Här går flödet kors och tvärs, producenten kan även vara förädlare och sälja direkt till butik eller konsument, säger hon.
– Normalt skapas framgångsrika produkter i det agroindustriella systemet. Skördefesten däremot startades av de småskaliga som kom samman. De större förädlarna på Åland var först inte med, men i takt med att evenemanget har växt så har de insett att här finns något att hämta. Småskaliga producenter bygger relationer som spiller av sig på de stora. De stora har muskler som de småskaliga kan dra nytta av.
Långsiktighet är en viktig nyckel till Skördefestens framgångar.
– De första 7-8 åren hände det inte mycket, men sen kom ketchupeffekten. Man kan inte bygga upp den här typen av evenemang som projekt på något år. Det måste finnas en uthållighet, och där spelar det stor roll att Åland har en anställd landsbygdsutvecklare.
Fyra hörnstenar
Ett yngre, pågående projekt på Åland är Mathantverksutbildningen Kustens Mat, ett samarbete med Åboland, Österbotten och Nyland.
Kursplanen bygger i grunden på mathantverksutbildningen hos Eldrimner, centrum för mathantverk i Sverige. Projektledare Harriet Strandvik förklarar utbildningens fyra hörnstenar:
– Vi ger deltagarna verktyg för att fungera som företagare. Den andra viktiga biten är kunskaper om livsmedelslagstiftning. Den tredje är en fördjupning där var och en har fått arbeta praktiskt tillsammans med en expert inom valt område under tio dagar. Och det fjärde, som deltagarna verkligen tar med sig efteråt, är nätverkandet. Att träffas, åka på studiebesök hos andra och lära av varandra.
Mathantverksutbildningens mest konkreta resultat syns förstås i de åländska butikshyllorna, men det har även startats en förening, Mathantverkare på Åland, med en undergrupp fokuserad på drycker. Många åländska produkter har deltagit och fått priser i FM i Mathantverk. Dessutom har projektet finansierat en mässmonter med tydlig och exklusiv identitet för mathantverket. Montern hade premiär på Åland i våras med nio företagare och efterfrågan är stor. Mathantverksutbildningen i sin nuvarande form avslutas i november 2018.
– Då har Åland fått totalt 25 nya mathantverkare med en stark yrkesidentitet, säger Harriet.
– Utbildningen ökar självkänslan, man vågar prova nya produkter och alltfler vågar delta i Skördefesten på olika sätt. Resultaten av den här utbildningen ser vi under många år framöver, säger Lena Brenner.
