Populariten av närmat håller på att stabilisera sig från trend till bestående fenomen. Konsumenterna vill veta var deras mat växer och vem som odlar den. Det är viktigt för dem att träffa närmatsproducenterna och de är beredda att betala producenten en rättvis ersättning för nära producerad mat. [rss-cut]
Konsumenter, som är intresserade av närmat, uppskattar växelverkan, kollektivitet och förtroende. Det här framgår ur Lyhyet läheiset ketjut – lähiruoka ja sosiaalinen pääoma (LähiSos) – projektets utredning, där man granskade hur stor del av närmatens popularitet sist och slutligen baserar sig på själva produkten, och hur mycket på andra faktorer. Utredningen förverkligades med hjälp av webbdiskussioner som anordnades för case-företag och deras kunder.
– Faktorer, som kunder som konsumerar närmat har lyft fram, kan anses som närmatsföretagens och -nätverkens sociala kapital, vilket större företag har svårt att uppnå. Närmatsföretagen borde slå vakt om dessa faktorer med tanke på sin egen affärsverksamhet och framgång, säger LähiSos-projektets projektchef Leena Erälinna.
Under de senaste åren har närmatprodukternas marknadsföringskanaler förflyttats till webben och växelverkan sker till mångt och mycket just via den sociala median. Till exempel finns det närmare tvåhundra Reko-närmatsringar runt om i Finland och ägg säljs med hjälp av Facebook mera än en hönsgård förmår producera.
– Den digitala utvecklingen har gett mindre företag fantastiska möjligheter att möta sina kunder lättare än förut. Samtidigt är det allt lättare för kunderna att finna närmatsproducenterna och varandra, säger Erälinna.
Växelverkan med producenten ökar konsumentens förtroende/tillit
Närmat förenar likasinnade konsumeter på ett naturligt sätt. I den sociala medians nätverk uppstår närmatssammanslutningar, där man delar exempelvis tips, kunskap och recept. Inom nätverken får kunderna mera information om produkterna än då de besöker affären.
– Den sociala median är livsviktig för små företag redan med tanke på hur de kan upptäckas, men för kunderna är den personliga kontakten med närmatsföretagaren ytterst viktig. Personlig växelverkan med producenten ökar kundens tillit, konstaterar Erälinna.
Genom att möta producenten kan kunden försäkra sig om produktens ursprung och produktionspraxis. Enligt Erälinna är det klart att produktionens transparens och förtroende ökar kundens vilja att köpa och betala.
Olika modeller av gemensam ekonomi, såsom andelsjordbruk ger nya möjligheter för närmatsproducenterna. De kan erbjuda tjänster och sitt kunnande till jäktade och medvetna konsumenter. Enligt Erälinna kan man med gemensam ekonomi också öka uppskattningen av maten och produktionen av den.
En ny webbpublikation ger tips åt närmatsföretagaren
Målsättningen med projektet har varit att för klargöra det sociala kapitalets och hållbarhetens betydelse, fenomen och nyttjandemöjligheter närmatsföretagarna och deras kunder emellan. I utredningen har man sammanställt webbpublikationen Mikä lähiruoassa koukuttaa?, www.lähiruokakoukuttaa.fi. (Vad är det inom närmat som framkallar beroende?)
– Webbpublikationen är närmast ämnad för närmatsföretagare och dem som planerar företagande samt för närmatsnätverk. I publikationen redogörs för den sociala medians centrala faktorer, som är betydelsefulla för närmatsföretagarnas framgång. Information ges också om nya affärsverksamhets- och finansieringsmöjligheter som gemensam ekonomi medför, säger Erälinna.
Det riksomfattande LähiSos-projektet som koordineras av Turun Yliopisto/Åbo Universitet förverkligas i samarbete med Hämeen ammattikorkeakoulu och Jyväskylän ammattikorkeakoulu i Central- och Päijät-Tavastland, Mellersta Finland, Norra Savolax, huvudstadsregionen och Egentliga-Finland. Det tvååriga projektet finansieras av Jord- och skogsbruksministeriets Ruokaketju (Matkedja), MTK r.y.
